Särkullbarn har arvsrätt

Svensk arvsrätt reglerar arvskiftet vid föräldrars död. Gemensamma barn och särkullbarn har samma rätt om det inte finns testamente eller äktenskapsförord.

Marias pappa hade gått bort. Nu hade hon ingen förälder kvar i livet längre. Hennes mamma hade dött något år tidigare. Det var väldigt svårt att ta till sig att båda föräldrarna nu var borta. Samtidigt var situationen väldigt annorlunda nu jämfört med hur den hade varit när modern dog. Då hade ju fadern varit den enda bröstarvingen. Han hade ärvt allt efter sin hustru, helt enligt den svenska arvsrätten.

Nu var det istället barnen som var arvingar och de var flera stycken. Fadern hade ju även barn från ett tidigare äktenskap. Det gjorde det hela mycket mer komplicerat. Det kändes fel för Maria att hennes halvsyskon skulle ärva sånt som hade hört till hennes mamma, som till exempel hennes smycken.

Arvsrätt berör ekonomiska aspekter

Smyckena hade gått i arv på den kvinnliga sidan av släkten. Där var till exempel en brosch med briljanter som ursprungligen hade tillhört Marias mormors mor. Den borde verkligen gå till Maria och inte till något halvsyskon på faderns sida. Hon önskade att hennes föräldrar hade tänkt på att skriva testamente eller äktenskapsförord. Det hade gjort saken så mycket enklare.

Hon förstod i och för sig att arvskiftet reglerades enbart utifrån ekonomi. Vad gällde ägodelar fick man försöka komma överens om hur de skulle delas upp, bara alla fick lika mycket ur ett ekonomiskt perspektiv. Maria tänkte nu att om det blev käbbel kring arvet så skulle hon se till att få advokathjälp. Det kändes trist att det kanske skulle behövas, men blev det nödvändigt så blev det. Hon skulle i alla fall ha smyckena efter modern.

13 Aug 2022